FC Kabel Åttio hade på många sätt ett tungt år. Herrarna slutade på lägre tabellplaceringar än vad vi hoppades och trodde inför säsongen och damerna fick dra sig ur serien efter att större delen av säsongen kämpat med dålig träningsnärvaro och förlustmatcher.
Herrarna leddes under året av ett sprillans nytt kommando i form av Tobias ?Kålle? Raudsepp och Max Norin. Det var inte självklart att det skulle bli de som ledde laget men trots allt är det ju ett uppdrag som är svårt att tacka nej till. Duon skrev omgående ner sina tankar på ett proffsigt häfte som delades ut till truppen.
Med de nya tränarna kom också ett annat upplägg på träningar och taktik på matcherna. I år var det Södervallen som fick se brassarnas gruskonster och de bestod mestadels av uppbyggande snabbhetsträning, spel och avslut. Träningsmatcherna var bara fem och det blev inte mer än en vinst mot Ambjörnarp och en oavgjord mot Café Viskan på pluskontot när vi summerade försäsongen.
Träningsnärvaron var god under vårsäsongen men sviktande markant under hösten. Det blev till och med svårt att få ihop lag till a-laget. Sista matchen borta mot GIF är en match vi gärna glömmer fort. Samma gäller för tabellplaceringen trea från slutet.
Det tråkigaste med herrarnas säsong är inte de sviktande resultaten eller närvaron. Det är sättet vi uppför oss på match. Vissa matcher har man inte känt igen det glada och trevliga bruna lag som vi är och strävar efter att vara.
Det har varit gnälligt och de onödiga korten har haglat ? i vissa fall har vi lockats med i motståndarnas tjat och i vissa fall ser vi själva till att ställa till det genom att hitta fel på allt annat såsom domare och motståndare ? hellre än att se till våra egna brister i spelkvalité och förmåga att läsa situationer. Vi har till och med visat prov på bristande respekt för de egna lagkamraterna.
Man ska kunna känna sig stolt som Kabel ? inte skämmas för hur vi beter oss. Jag hoppas verkligen att vi ändrar oss till 2013 och låter den positiva Kabelandan dominera vår verksamhet. Jag kommer inte att tillåta att spelare beter sig på ett sätt som inte är förenligt med våra värderingar. Jag är dessutom övertygad att den missriktade energin drar ner våra sportsliga prestationer så vi har allt att vinna på en positiv stämning ? även när vi möter hinder och motgångar.
Damerna är också ett ledsamt kapitel 2012. Vi fick dra oss ur serien pga bristande spelarunderlag. Det gick helt enkelt inte längre. Damerna har kämpat i flera år mot dålig närvaro och 2012 nådde vi till slut punkten där det inte gick att fortsätta längre. Det spirar dock en gnutta hopp för ett fortsatt damlag. Vi ska samarbeta med Dalsjöfors, Målsryd och Gånghester om ett damlag. Samarbetsformerna håller på att klaras upp och det verkar som att det finns gott om spelare till laget.
Målsättningen är så klart att det blir ett helbrunt damlag 2014 ? annars är det ingen idé med konstgjord andning ett år till. Det kommer att krävas ett stort engagemang från tjejerna i år ? fler spelare måste rekryteras och var och en måste ta ansvar och se till att den egna tränings- och matchnärvaron är i topp. Ju mer man träffas desto bättre känner man varandra och har roligt. Ju mer man tränar ihop desto bättre känner man sina lagkamraters spelstil och desto bättre går det för laget. När vi dessutom ofta möter unga F17-tjejer i motståndarlagen är det viktigt att vara i en god fysisk form ? vägen dit stavas hårt jobb och kontinuerlig träning. Spelmässigt har vi gång på gång visat att vi håller jämna steg med de flesta lag i femman (numera fyran). Håller vi jämna steg fysiskt och antalsmässigt så blir det här ett bra år för de Bruna Bönorna.
Avslutningsvis måste jag beröra Kabelgalan som var väldigt lyckad. Kvällens stora vinnare blev Marie Andersson som vann Årets Kabel. Vi tackar henne och övriga ledare för deras engagemang.
Jag tackar alla medlemmar för ett roligt år och ser med spänning fram emot säsongen 2013.
Kabels styrelse genom ordförande
Henrik Malm