När man befinner sig på avstånd från den bruna verksamheten som jag har gjort under de senaste ett och ett halvt åren så får man en möjlighet att se på verksamheten i lugn och ro. Det som slår mig är att när jag tittar på året som gått så är många av slutsatserna och tendenserna sådana kunskaper om att driva en förening som vi har redan sen tidigare. De återkommer i våra analyser med regelbundenhet. Att vi vissa år tappar det övergripande perspektivet och därmed förmågan att tillämpa alla kunskaper är inte så svårt att förstå när man tänker på hur kämpigt det är mitt i den dagliga driften.
2010 har inte varit ett av våra bättre år, samtliga lag har kämpat med att få ihop spelare till flera matcher och träningsnärvaron har varit minst sagt bristfällig.
Det är svårt att hitta någon solklar orsak. Vi har precis lika roligt på träning som vi alltid har haft. Samma fantastiska människor deltar och håller, trots resultaten, humöret uppe och skojar i omklädningsrummet.
När det gäller de fotbollsmässiga resultaten för oss herrar måste vi komma ihåg att det tar tid att bygga ett lag. Vi har spelat i nya konstellationer och fått många nya duktiga nyförvärv. Med tanke på den låga träningsnärvaron är det inte konstigt att det har tagit tid innan spelidén sätter sig och vi blir trygga i våra positioner. Det blir omöjligt att nöta in positionsspelet i det disciplinkrävande zonförsvaret om vi inte har möjlighet att öva helplansspel på träning.
Vi har många matcher spelat ett stundtals lysande anfallsspel så länge orken räcker men när den tryter så finns bara ivern kvar och det får till följd att vi blottar oss helt i onödan pga. bristande rutin och samspelthet.
Jag är övertygad om att vi kan spinna vidare på den positiva trend som vi trots Kronängsraset påbörjade under höstsäsongen. Vi måste redan nu börja jobba på en målbild för hur vi ska spela som lag nästa säsong. Varje spelare måste också reflektera över det gångna året för att hitta sina starka och svaga sidor för att kunna utvecklas och passa bättre in i vårt lagbygge.
För att återkomma till den bristande närvaron och engagemanget så tror jag att åtminstone en del av förklaringen kan hittas på den sociala sidan av verksamheten. Jag tror att man är mer benägen att dyka upp på träning om man har upplevt ett läger eller en fest nyligen med sina lagkompisar. Att kunna snacka om anekdoter från gemensamma upplevelser och lära känna varandra lite utanför planen är mycket viktigt. Dessutom tror jag att det kan få fler personer att engagera sig i våra lag och dra en del av det tunga lass som ett fåtal personer har delat på.
Kan vi bara få igång den sociala delen av klubben igen kommer vi bygga en stark trupp nu och en ännu starkare förening långt in i framtiden.
En annan viktig fråga när det gäller klubbens överlevnad är att alla får spela matcher och får speltid när man väl är uttagen. Tyvärr har spelarunderlaget inte tillåtit detta i flera omgångar i år men det är en viktig framgångsfaktor som vi kontinuerligt måste ha med i verksamheten. Det är otroligt viktigt att de spelare som tränar regelbundet och gör rätt för sig ekonomiskt är de spelare som prioriteras i laguttagningarna. Annars kommer de åsidosatta spelarna snart att tröttna och leta upp en annan klubb.
Vår klubb är än så länge en klubb i de lägre divisionerna. En klubb i dessa måste ha bredd för att växa och avancera. Utan bredd och en stabil ekonomi idag - ingen framgång i framtiden. Att ta genvägar för att nå framgångar på kort sikt är självmord för en liten förening.
Slutligen måste jag skriva att det ska bli skönt att komma tillbaka till Borås och FC Kabel Åttio. Jag ser fram emot att med förnyad kraft kunna hjälpa till vid min återkomst på heltid i januari. Det är också roligt att höra att våra inomhusträningar har varit välbesökta. Något som bådar gott för nästa år.
Det som vi står för kommer att leda oss till nya framgångar. Kabelandan dör aldrig och hittar alltid nya anhängare. Gör vi bara det vi är bra på har vi inget att oroa oss för inför framtiden.
Mvh Malm
Stockholm 101122